Kafei

Och ett litet inflik om Kafeis missförstånd....
För att göra en medellånghistoria megakort kan jag bara säga att han missförstod mina svar på inlägget om Daniel.
Jag svarar på inlägg som Admin, vilket han trodde var ett serbiskt namn..

Dagens slagord

Idag har jag och Sara bestämt oss för att vi ska leva i ett icke-lesbiskt äktenskap, och om vi kommer på den andra med att flörta med en kille säger vi följande:

"Han har penis, vi behöver inte honom"

Daniel gick lite fel

Och så kommer inlägget som motbevisar min poäng i det förra inlägget.
Min underbara kompis Daniel trotsar mina baciller och är på väg hem till mig för att jobba på vår hemtenta.
Han bor i Norrköping och tar campusbussen till Linköping och ska gå från skolan till mig.
Jag har ju haft feber nu i 6 dagar och inte kunnat äta något och kände att jag skulle kunna döda för att få sätta en pizza innan jag ska skriva uppsats, fortfarande med feber.
Jag går in på onlinepizza, beställer en pizza åt honom och mig, betalar, kollar av med honom vart han är och fixar allt.

Or so I thought...

Pizzerian ligger ca 15 minuters promenad från campus på väg till min lägenhet.
MEN, för några månader sen följde Daniel med mig till dagis för att hämta min son innan vi körde en all-night- tenta-plugg session.
Istället för att fråga hur han skulle gå valde Daniel att gå samma väg som vi gick den gången.
Jag börjar undra var han är för jag tycker att han borde vara här vid det här laget. Jag är assjuk och svinhungrig och alla som haft kontakt med hungriga människor vet att dom inte kan tänka på något annat än att sätta i sig sin varma, flottiga och underbara pizza.
Men nej. Daniel har gått fel väg och befinner sig ca 1 km åt fel hål, fortfarande på väg bort för när jag sa åt honom att vända tror han inte på mig utan fortsätter gå mot dagis. När en gubbe han stannar på vägen säger att han måste vända, då vänder han...


Han vet att jag skriver det här just nu. Han har ivrigt väntat på att få komma med i min blogg om dumma killar, men i förhoppning om att han skulle vara upphöjd som ett undantag.
Tyvärr Daniel, inte den här gången.
Och i ditt försvar skulle jag skriva att du går jättefort, för min skull. Och jag tror att jag skulle skriva att han har blivit jättesvettig, tydligen också för min skull...

Bitter ärlighet idag

Tricket är att vända bitterhet till humor, ilska och hopplöshet mot roliga historier.
Jag tänker inte göra ett försök nu.
Det här inlägget är personligt, kanske lite för personligt för just den här bloggen.
Jag har under den senaste veckan hört från flera personer att det inte är nyttigt att vara så arg och bitter som jag är. Men det skiter jag i, jag får göra som jag vill.

Jag är riktigt sjuk. Imorse kl 5 hade jag 39.3 graders feber och det som kommer upp ur mina lungor skulle inte klassificeras som varken feminint eller attraktivt, men det skiter jag också i.
Så fullproppad med alvedon lyckas jag förflytta mig till soffan och det enda jag är sugen på att se är romantiska komedier. Jag har ingen aning om varför, egentligen hatar jag ju allt som har med gulligull och kärlek att göra. Till vardags kollar jag på filmer med mycket våld, drama och gärna med kärlek, men udda kärlek som i Natural Born Killers.
Jag har under de senaste 3 dygnen hunnit med 4-5 stycken och börjar känna mig lite skadad i hjärnan. Lite som Joey och Chandler när dom hittade en gratis porr-kanal. Jag börjar tro att som tjej ska man vara lite vimsig och nojjig och killen ska va macho och självsäker. Man blir ihop, det blir ett missförstånd, man bryter och sen blir man sams igen. Gulligull och pluttinutt och gud vad allt är bra osv osv.

Idag tittade jag på the ugly truth.
Givetvis känner jag igen mig. Det är sån jag har blivit, som killen asså, han som pratar om hur killar inte kan bli kära och att om en tjej vill ha en pojkvän så borde hon gå ner i vikt och lära sig suga kuk. Fast tvärtom då givetvis.

För er som inte sett filmen hoppa över det här stycket för jag kommer att avslöja något som kommer i slutet av flmen nu:
Självklart egentligen, det visar sig att han har blivit ordentligt sårad, och inte av en tjej utan av flera.

Och så är det ju även med mig. Jag kan vända en tragisk historia om två personer som sårar varandra till något roligt. Men det kanske inte är meningen i alla lägen.
Jag kan berätta om hur ett ex kinkar med en betalning av alvedon i fredags när jag sitter på golvet med 39 graders feber och det hela slutar med att han tar en karta så att jag nu är orolig för hur det ska gå när jag vaknar inatt och inte har några kvar. Hur läget för att vara snål inte var så väl valt.
Jag kan berätta om ett annat ex som åker skidor just nu och inte har svarat på två mess om att jag vill att han ska tycka synd om mig nu när jag är sjuk. Han har ju vid ett flertal tillfällen skickat liknande mess till mig.

Askul.
Peppande.
Hopplöst.

Och nej. Jag är inte det minsta sugen på att ge mig in i leken igen.
Bara tanken på att orka bry mig om en kille får mig att vilja gå och lägga mig och aldrig mer kliva upp.
Så jag tänker vara bitter och hatisk ett tag till. Och när någon närmar sig mig ute och jag dissar på ett hårt sätt tänker jag inte ta åt mig. För ingen har rätt att tycka att jag är tråkig bara för att jag inte vill flörta.
Jag är jättegärna kompis med killar. Jag älskar flera av mina killkompisar och jag vänder mig till dom när jag när jag vill och jag vet att dom finns för mig.
Men något verkar hända när man blir tillsammans. Då helt plötsligt verkar det vara helt ok att skita i varandra.
Då kan man såra varandra, skrika på varandra och göra allt för att knäcka den personen man påstår sig tycka mest om.

Har jag en skev uppfattning?
Jag har många ex, alla är en bidragande faktor till min bitterhet.

Pragmatik

Jag läser just nu en kurs som heter utbildning i olika kontexter.
Vi har haft föreläsningar med forskare och specialister inom dyslexi, aspbergers, ADHD och språkförståelse den här veckan.

När barn lär sig prata följer hjärnan ett visst mönster, en  viss ordning. Vissa fortare än andra, vissa skippar nån fas osv, men generellt har alla samma ordning i ungefär samma ålder.

Vid problem kan man alltså ta reda på var ungefär utvecklingen har stannat av och hur man då ska åtgärda eller i värsta fall diagnostisera ett barn.
Först på listan kommer pragmatik. Om ett barn med pragmatiska problem vill leka med ett annat barn kanske hon/han knuffar på det andra barnet istället för att föreslå en lek. Pragmatiska problem innebär även svårigheter i det sociala samspelet, man har svårt att följa oskrivna normer, läsa mellan raderna, förstå samband, läsa av kroppsspråk och andra subtila signaler.

Och där beskrev jag precis 90% av den manliga befolkningen.

Enligt mig har alltså 90% av alla män stannat på den nedersta utvecklingsnivån och kan alltså inte ens föra en enkel och tydlig dialog som kan innebära empati, förståelse, theory of mind eller att följa eller ge instruktioner.

Den här nivån hamnar alltså barn med aspberger och alla män jag träffar. Människor som till ytan beter sig helt normalt, men bara inte fattar vissa uppenbara saker.

Framtiden känns inte så ljus ut för mig just nu.

Messande

Det här med att svara på mess.
Jag menar inte att killar ska sitta som klistrade vid mobilen och alltid svara tjejen inom 5 sek, inget orimligt begärs här.
Det jag önskar är att killar skulle kunna lära sig att avgöra när ett snabbt svar krävs.

Till exempel:
"Ska vi ses på tis nästa vecka"
- Inget snabbt svar behövs, jag kan själv ta en dag eller två att svara på det för jag vet oftast inte vad jag ska göra om 5 min, ännu mindre nästa vecka.


"Vilken tid skulle du komma ikväll? Är i affären nu, äter du innan eller ska jag köpa mat till dig också"
- Kräver snabbt svar. Ingen vill stå i affären i en timme och vänta på svar. Så viktigt är det inte för mig att nån annan ska få äta.


"Anna undrar om hon ska ta bussen som går om 10 min, för sen går det ingen buss förrän om 2 timmar, eller kunde du hämta henne?"
- Kräver akut svar. Stackars Anna vill ju va med på festen och måste veta om hon ska lubba gärnet eller vänta på killen.

Det här gäller som pojkvänner i hög grad, men killar generellt i många lägen. Killkompisar som behöver snabb respons och man ser sin pojkvän läsa messet, lägga ner mobilen och fortsätta med sitt dataspel.

Mycket information till dumma killar nu, så sammanfattat gäller följande:
Viktigt mess, snabb respons
Oviktigt mess, ok att chilla (men inte för länge om ni vill behålla er flickvän)

Dumma killars slagord:


(dvs säga saker våra ex säger regelbundet för att slippa ta ansvar)

A = "Vi får se."

G = "Va? Har jag sagt det?"

J = "Sluta larva dig."


Ta kontroll nu killar.
Sluta fjanta och lär er att stå rakryggade och fokusera på ämnet i två minuter, så slipper det bli ett bråk när ni försöker undvika ämnet för tionde gången.

Nedan följer det ni egentligen borde säga:

"Nej, jag är ledsen, jag hinner inte"

"Jag vet att jag sa det då, men jag är helt dum i huvet och fattar ingenting och har ångrat mig"

"Jag är ledsen att jag klantade mig"

Pallante

Det är något som är fel när man pratar med en hyfsat snygg och intressant kille på krogen i några timmar och bara inte bryr sig ett dugg.

Just det, jag har blivit en bitter manshaterska som inte pallar med killar i något annat syfte än som kompis.

Undrar när den här känslan går över. Kanske när killar slutar vara så DUMMA.
So probably never..

Studentflaket

Axel tar studenten och får ta med sig 2 personer på flaket, han väljer sina två bästa killkompisar.
Dagen innan studenten säger han till sin flickvän att han har fått en till plats på flaket. Flickvännen blir jätteglad och tror hon ska få åka med. "Ja, så jag tänker fråga Kalle, du vet Pelles kompis"

Axel tar studenten på sin flickväns 18-årsdag.

(Kalle och Pelle heter egentligen något annat)