Att komma ihåg det vi pratade om härom kvällen
Det kan vara vad som helst; hämta barnen på dagis, på fredag ska vi träffa dom, vi ses på torsdag klockan 8 eller djupa känslomässiga problem i förhållandet.
Några dagar senare: "Va? Det har du aldrig sagt" eller "Va? Har jag sagt det?".
Flera gånger har jag på fullaste allvar undrat om jag är schizofren, om jag har inbillat mig den där långa konversationen häromdan när vi kom överens om att vi skulle göra en viss grej. Men nej, jag är inte schitzofren, och vi pratade om den skaen, och du sa det där.
Ska det behöves en skriftlig redogörelse för alla överenskommelser? Ska vi behöva spela in allting vi säger? Det funkade ju felfritt i ett avsnitt av Solsidan (även om det var hans idé). Men är det verkligen nödvändigt?
Gör ni så på jobbet? Ni har ett möte, går sen ut ur rummet och allt är som bortblåst? Nej, det gör ni givetvis inte, för sånt är viktigt för er.
Om en killkompis vill göra nåt på fredag kommer ni ihåg det, om jag har bestämt med en tjejkompis att vi ska på fest hos henne är det bortglömt.
Det här handlar bara om en sån enkel grej som prioritering. En sportintresserad kille kan rabbla alla OS-världländer sen 30-talet, men inte komma ihåg det vi pratade om igår. Det är inte bara respektlöst och egoisistiskt, det här handlar om ett mycket djupare problem. Det handlar om en inlärd vana att det tjejer säger är bara jobbigt och tjatigt och onödigt.
Det kan vara så illa att det handlar om uppfostran, och jag ska ta upp det i ett eget inlägg. För jag tror, tyvärr, att det handlar om en lite skev kvinnosyn. Och igen, jag talar inte om mansgrisar eller as till killar, jag menar helt vanliga, trevliga och bra killar, som har mammor som har gjort allt för dem.
Det är så synd. Jag har en son, och jag gör mitt yttersrta till att uppfostra honom till bli en bra framtida pojkvän, man och far. Det handlar om att lära honom att respektera mig, redan nu, när han bara är tre år gammal. Jag är inte hans betjänt, mat dyker inte bara upp på bordet och hans kläder zappas inte rena och vikta i hans garderob från tomma intet.
Vi behöver göra en liten omprioritering. Tänka om vad det gäller vem som är viktiga i våra liv och vad vi kan göra för att förbättra våra relationer.
Flickvännen kanske är, trots allt, viktigare än chefen.
skriven
Det tråkiga är ju att tjejer är precis likadana, så att det beror på skev kvinnorsyn köper jag inte. Sjukt irriterande beteende.