Varför denna tröghet?
Men vi säger bara samma gamla saker hela tiden. Killar är så tröga, killar är så omogna, killar fattar inget.
Det är inte alltid så. Jag har ett par vänner som har varit tillsammans i 12 år. Dom har det sundaste och bästa förhållandet ever och jag är så tacksam för att jag har fått en så stor inblick i deras förhållande. De är mina förebilder. Jag lär mig så enormt mycket om respekt och hur man gemensamt skapar en stark och bra relation genom vänskap, kärlek, förtroende och stöttande. De ger mig hopp. De är de enda som gör att jag kan känna att det kan vara värt att kanske, nån gång, försöka igen. Men bara om jag får det som dom har.
Problemet där är ett klassiskt problem. Båda måste vilja det. Båda måste sätta förhållandet först och båda behöver respektera varandra. Båda.
Jag kan jobba bäst jag vill på min del av förhållandet, men vill inte killen är det lönlöst.
Jag har börjat se på ett förhållande som en fotbollsplan. (Igen har jag skapat en kill-vänlig metafor för att även killar ska fatta)
Ett förhållande går ut på att jag har min planhalva och killen har sin. Hur mycket jag än anstränger mig och jobbar på att bli så bra som möjligt för mig själv och för min pojkvän, så kan jag bara fylla min planhalva. Killen måste själv fylla sin halva.
Det är här många tjejer går lite vilse tror jag. Man vill så gärna att man börjar bära killens sida också. Till slut vaknar man upp och inser att man har dragit hela lasset och killen står i ett hön nånstans och kliar sig i huvet och tittar åt ett annat håll.
Det har hjälpt mig mycket att tänka så här. Jag har börjat bli uppmärksam på killar som inte fyller sin del av planhalvan mycket tidigare nu. Och det där med "He's just not that into you" stämmer. För är en kille intresserad så fyller han sin planhalva, till att börja med. Det känns tråkigt att behöva spela ett spel, men det där får man nog inte släppa på, det där med planhalvorna. Det är så mycket svårare att göra slut efter ett år än efter en månad.
Fast varför är killar så tröga?
Varför kan killar inte kompromissa eller anpassa sig en endaste liten gnutta?
Gör det fysiskt ont i er att då och då ställa upp för en tjej, enbart av anledningen att hon skulle bli glad?
Varför kan killar inte tänka i fler steg? Om jag henne glad gör hon mig glad.
Så självklart, men ändå så svårt.