Efter att ha varit lite arg och bitter i de senaste inläggen vill jag kompensera genom att skriva vad jag är glad för i livet.
Jag är glad över att jag har en ny jacka, iPhone och att jag när som helst får mina underbara hooker-boots som jag halvt om halvt längtat ihjäl mig efter den här veckan.
Jag är dock lite besviken över att jag inte har en pojkvän som kan laga min cykel åt mig, jag får försöka ragga upp nån snäll kille som kan tänkas hjälpa en nödställd fröken.
Har jag nån frivillig?
Jag som skrev att jag minsan kan fixa allt vill helt enkelt inte skrubba kedja och bli oljig. Precis som Liz skrev i sin kommentar så måste man inte fixa allt bara för att man kan.
Fast jag tror inte att jag kan eftersom de enda verktygen jag har tillgång till är egentligen min sons från en leksaksverktygslåda.
Och jag ska i fortsättningen tänka på min formulering så folk inte tar illa vid sig av generaliseringar. Jag vill även besvara den kritiken med att ni kan tagga ner, oftast beror det bara på (slarvig) formulering och det är inte menat som ett personligt påhopp på just de killar som inte faller in under den kategorin jag skriver om just då.
En utmaning till alla killar:
Försök att behandla tjejerna med respekt i helgen, från one night-stands till fruar.
Ba försök.
Jag lovar att det ni får tillbaks kommer att vara så värt "besväret".
Trevlig helg!!