Intensiva veckor har tyvärr fått högre prio än bloggen men nu så här inför alla hjärtans dag har en tanke slagit mig.
För det första vill jag att alla killar ska köpa något till sina fruar/flickvänner/dejter/kk/ragg/vad-fan-du-vill-kalla-det. Det behöver inte vara något dyrt eller märkvärdigt men det behöver vara något.
För det andra sa jag idag till min chef att jag kan jobba torsdagnatt, det är alla hjärtans dag och jag är forever alone så vad spelar det för roll ändå. Hon skrattade och sa att jag inte alls lät bitter.
Jag är givetvis inte bitter över att jag är singel tänkte jag på sen, för vill jag ha någonn kan jag nog skaffa mig någon inom ett par dagar. Däremot är jag jävligt bitter över hur pantade och omogna killar är så det känns helt hopplöst att någonsin tröffa någon som skulle kunna tänka sig att vara i ett förhållande på samma villkor, vara delaktig och ta ansvar.
Jämställdhet är inte bara något vi snackar om på fikarasterna och när vi bråkar, jämställdhet ska även implementeras i praktiken. Det är här skon klämmer, för man fattar inte alltid att det man tänker och det man gör inte är samma sak. Och hur kan man få någon som tror att dom fattar något att inse att dom egentligen inte har en aning?
Därav min bitterhet.
Men det är lugnt, jag typ gillar att vara cynisk och bitter.
Min största besvikelse för tillfället är bara att Retard har hoppat av bittertåget och testar på tvåsamheten igen.
Den tjejen kommer att få något på torsdag, det har jag sett till.