Dag 2, ej längre bakfull

 
Jag tänker inte gå academic on your ass med att reda ut begreppet vinna, men för de flesta andra verkar det vara att andra tror att man är lyckad.
För mig handlar det mest om att bli lycklig, och våga stanna där.
Att våga stanna upp och acceptera att det man har är bra och att man duger precis som man är.
 
Men att acceptera vem man är och vara nöjd med det går så totalt emot samhällets normer att man till och med kan uppfattas som provocerande.
 
Livet är inte en dikotomi, dvs att om jag har rätt så måste du ha fel. Följer man strömmen och tittar över axeln för att få bekräftelse av andra så har man ett slutet sinne där tryggheten i att tillhöra en grupp som står emot en annan grupp enbart grundas i dålig självkänsla och trångsynthet.
 
Att en ung, snygg, intelligent och framgångsrik tjej väljer att vara singel innebär alltså inte att hennes vänner som är gifta har fel. Om någon anser att andra levnadssätt känns provokativt bör man söka inuti sig själv istället för att projicera sin frustration på någon annan.
 
Vissa vill gifta sig och skaffa barn. Vissa anser att vara en bra fru och mamma är meningen med livet.
Andra vill satsa på en kariär och även om ett förhållande inte är uteslutet så ställs det väldigt höga krav på ett sådant förhållande, så som jämställdhet och delaktighet. Sådana förhållande är tyvärr alltför sällsynta och många saknar den emotionella mognaden eller den sociala kompetens som krävs för ett sådant förhållande. Därför väljer dessa människor att förbli singla.
 
Det är det feminism är, för mig.
Att vi alla ha rätt att välja hur vi vill leva våra liv oberoende av kön och normer. Ingen har rätt att döma och ingen ska ta åt sig av andras dömmande blickar eller ord.
 
Jag känner några lyckligt gifta människor, jag lär mig mycket utav dem och jag är mycket imponerad av arbetet de lägger ner på sin relation.
Jag känner även andra mindre lyckligt gifta människor, såna som projicerar sitt eget misslyckande eller kontrollbehov på sin partner istället för att ta ansvar för sin del av relationen.
 
Jag har vänner som är lyckligt singla, de som har bra jobb och många vänner och lever ett avundsvärt liv.
 
Min poäng är att det är dags att lägga ner pekpinnen och fokusera på sig själv nu.
 
Ett nytt år kräver nya reflektioner, vi har trots allt bara oss själva att skylla på när våra liv inte är som vi vill ha det.
Det borde inte vara så svårt att vinna, just eftersom livet inte är dikotomi, en vinst för mig innebär inte automatisk förlust för någon annan.
 
Alla kan vara vinnare.