Hjärnan klarar inte av att ta emot all information som finns tillgänglig för oss, så den sållar bort det den anser vara onödigt. Vad hjärnan anser vara onödigt beror på våra kognitiva mentala scheman, alltså det vi har lärt oss genom erfarenheter eller socialiserats till att uppfatta som viktigt. Vi fokuserar alltså på det vi tycker är viktigt och vi tycker att det är viktigt för att vi noterar just den här informationen.
Vi har egentligen ingen aning om vilken information vi sållar bort eftersom det är en helt omedveten process. Det här är en stor anledning till alla dessa missförstånd som sker i vår interaktion med andra individer. Vi uppmärksammar helt enkelt olika saker utifrån vår egen unika perception av verkligeheten skapad av våra unika erfarenheter och tankar om vad som är "normalt".
Genus har länge fokuserat på femininitet för vi ska kunna ha ett jämställt samhälle. På senare tid har även studier gjorts på maskulinitet och på hur män formas genom förväntningar på hur män ska bete sig.
Det manliga anses oftast vara normen och det feminina avvikande.
Majoriteten styr normen och minoriteten är avvikande.
Vi är jämnfördelade i antal så varför är manlighet normen?
Jag uppmuntrar alla former av genustänk och ökad medvetenhet kring kön och på hur vi socialiserar våra barn till att bli sitt kön, alltså att ha pojke eller flicka som identitet. Men kanske, kanske, eventuellt, kan det vara så att genom att fokusera på just kön som sklijevägg mellan endast två befolkningsgrupper så ökar vi klyftan mellan män och kvinnor.
Kanske, kanske, eventuellt, borde vi istället forska mer i ämnen som personlighet och identitetskapande kring dessa egenskaper och skippa kön helt och hållet?
Kanske.